5 april

. På morgonen gick jag ner och bakade av brödet som jäst fint i burkugnen. Burkugn, vilken toppenuppfinning! När Pär och barnen kommer ner har vi nybakt och varmt bröd att servera till frukost. Det blev en del liv i området, fiskeklubbens medlemmar började komma redan vid sjutiden för att få en lång och härlig fiskedag.
Vi närmar oss Grenoble och början till Alperna. Träden har slagit ut överallt och hela världen går i ett ljusgrönt skimmer av alla små bladknoppar. Vi passerar Grenoble och det är så oerhört vackert. Sandaler, solhattar och linne på. Vi stannar och äter lunch med utsikt över vita berg medan solen bränner. Vi verkar dock ha stannat bredvid den bästa (och enda?) raksträckan i området. Motorcykel efter Motorcykel gasar upp och förbi oss i hastigheter som inte ens finns med på vår mätare.

Vi kör över ett pass som heter Col de la Croix Haut – 1176 möj, det är snö precis bredvid vägen. Riktigt vackert. Det är lite svalare häruppe och inte fullt så grönt. Men sedan bär det av neråt igen. Som vanligt kollar vi kartan och letar ut en väg som ser liten ut. Vi kör in i en dalgång och hittar en toppenplats precis bredvid en stor bäck. Den här platsen slår ut alla tidigare vad gäller toppenläge, nu ledare på listan över underbara nattplatser. Vi är i La Piarre, en liten by som ligger längst bergkanten en bit upp. Det ösregnar när vi stannar och vi hinner nästan bli osams innan vi parkerat bilen i rätt läge. Senare på kvällen blåser det ändå in i matlagninghörnan, vi påminner oss om att vi är i en dalgång där vinden går runt.