I morse försökt vi ta tid på ihoppackningen av tältet. Det började riktigt bra, jag är ju en effektiv människa. Upptäcker då att någon av oss två amatörer hade glömt att sätta ihop remmarna som håller ihop galonöverdraget till tältet när vi kör. När jag drog lite för att få det på plats så åkte en rem tillbaka in i kanalen. Hade det varit ett snöre och tyg hade jag lätt fixat det med en säkerhetsnål: dra ur snöret helt, sätt fast det i säkerhetsnålen och skjut säkerhetsnålen genom kanalen så snöret följer med. Enkelt. Inte lika enkelt med en spännrem och ett galontyg. Vi slutade räkna minuter och började räkna Kickis svordomar istället. Men, morsan fixar. Och Vida talade med all tydlighet om att så där fula ord ville hon inte höra igen. Det var en skön känsla att sitta uppe på biltaket, i solskenet och lyckas få igenom spännremmen till sin rätta plats. Man ska lära av sina misstag. Detta ska vi inte göra igen.
Dagens händelse för barnen är när vi stannar och kollar lammungar. Pär och jag skådar massor av rovfåglar som seglar omkring. Vi kör fortfarande längs Jyllands västkust.
Vi kommer in i Tyskland på ett trevligt sätt, en liten väg med mysig omgivning. Autobahn är långt borta. ”Vet du vad jag tycker? Om man inte vet vart man ska köra när det är grönt, så kan man titta på vart de andra bilarna kör” säger Vida när vi snurrat runt och gjort några u-svängar. Vi tar färjan över Elbe och får stå länge i kön, det pajar vår tidplan totalt idag. Men det är kul att åka färja. Väl ute på vattnet kommer en man och tar betalt. Oj då, hade vi inte en tanke på. Oj då, att vi inte har några Euros än. Oj då. Men det löser sig, han tar våra danska kronor i alla fall och vi får fortsätta över. Nu är klockan alldeles för mycket, det går inte att stödmata barnen längre. Vi kör på måfå in på en väg och väljer ut ett hus där de ser snälla ut. Kicki knackar på med Isar på höften och tar fram sin bästa tyska, berättar lite om oss och vår resa och frågar om vi kan få ställa oss någonstans på deras mark över natten. Innan kvällen är slut är vi bjudna på te, står parkerade på gårdsplanen och barnen är inne och leker med deras gamla leksaker. Isar har aldrig sett någon som har så många leksakstraktorer förr och när vi ska gå och sova får han med sig två stycken i gåva. Han blir så glad att han ligger och kramar den röda traktorn när han somnar. Vida får också en hel hög med små presenter, en massa djur och små traktorer och jag vet inte allt. Godis och choklad bjuds vi på och låna toaletten får vi. Ojojoj vad trevliga människor det finns!
lördag 21 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar