4 juli - Estland

Det är svårt att vakna före barnen för att gå ner och fixa tårta, men det helt otroliga händer och efter lite tumult några gånger i natt sover alla till efter sju! Då har jag hunnit ner och börjat skaka grädde och göra tårta. Isar hade önskat sig jordgubbstårta på sin födelsedag men vi hittade aldrig några färska jordgubbar igår, så vi fick köpa frysta. De hade dock hållit sig väl eftersom vi drog ner kylen till 2 grader och lade dem i ett hörn. Det blir en toppenfin tårta med jordgubbar på. Vår underbara burkugn gjorde ytterligare en tårtbotten, den tredje på resan. Och vår underbara familj svullar i sig nästan hela tårtan till frukost. Konstigt, inget gnäll alls till frukosten idag! Vida slår in Isars paket i filtar så att det ska bli lite paketöppning, han får ett tåg i fem delar som borde hålla för en del lek. Tyvärr har ju även hans suveräna fyrhjulsdrivna nya bil blivit kvar någonstans… Solen skiner och killen blåser ut tre ljus och ler med hela kroppen.

Vi anländer Tallinn, där det är STOR fest i dagarna tre, en sång- och dansfestival. Överallt går människor omkring i folkdräkter och i all den här festivern lyckas vi hitta en parkering, mitt i stan. Inte nog med det, bredvid en lekplats! Jag och Vida drar till en garnbutik som visar sig vara den största pysselbutiken jag varit in i. Det blir lite shopping… Pär är med Isar och Lilja på lekparken och när vi kommer tillbaka har han lagat lunch och vi sitter och kollar folkdräkter och äter. Vi försöker ta oss ut ur stan, men det är kört, allt är avspärrat. Vi hittar en parkering till, bara ett kvarter från den stora festivalparaden. Eftersom paraden pågått en stund kastar vi oss ur bilen och går och tittar på den, med förhoppning om att åtminstone hinna se de sista. Ha! Det är helt ofattbart. Estland har ca 1,4 miljoner invånare, Tallinn har 400 000 invånare. Men den här paraden är nästan större. Det slutar med att vi sitter på asfalten, helt förtrollade av all prakt. Varenda liten kör som är på plats har på sig sin lilla bys folkdräkt och det är en orgie i hemslöjd. Kicki dregglar och fascineras över alla biljontals biljarder timmar som är nedlagda på att sy, brodera, sticka, smycka dräkterna på alla dessa människor. I slutändan sitter vi på asfalten och bara gapar, Isar halvligger i min famn och somnar nästan. Då går vi mot bilen. En halvtimma senare har vi ännu inte lyckats ta oss ut ur stan. Paraden fortgår. Vi körde länge i motsatt riktning mot den med förhoppning om att kunna runda den bakifrån, men den tog aldrig slut, så vi fick vända och göra en stor runda runt hela stan från andra hållet. Prisad vare GPS’en.

Vi tar oss till en camping som är dyr och riktigt dålig. Den andra är så överfull att husbilarna knappt kan öppna dörrarna. Glöm det. Vi åker ut ur stan igen och letar en liten grusväg. Ingen bra plats så till slut frågar vi på en gård. En äldre kvinna pratar lite engelska och ber oss att stanna inne på gräsmattan på hennes gård. Aina är jättetrevlig och har alla sina fem barnbarn på plats, varav det äldsta också pratar engelska. När vi äter middag, Isar har önskat pannkakor till födelsedagsmiddag, så kommer hon ut med jordgubbar och säger Grattis! Sedan lägger hon på dynorna i hammocken och där sitter vi sedan och myser. Vida vill lära sig att virka en filt, så hon och jag sitter och gungar och övar fasta maskor. Vilken toppenplats! En en gång har vi lyckats fråga en vänlig människa! Vi somnar med bilen parkerad bredvid syrenerna och det är lugnt och skönt.